Garanterat benfritt

Måndagar är soppdag på jobbet. Det innebär att vi lägger en peng i en gemensam kassa, för att därefter turas om att köpa in och göra i ordning en sopplunch, som vi äter tillsammans. Interna möten sker i anslutning och de flesta är på plats. Så blir samlingen runt soppan en fast punkt av samvaro och utbyte, i en tillvaro som annars roterar i allt snabbare cirklar, för oss som så många andra. När jag som nyanställd, för snart sju år sedan, blev introducerad i denna rutin, så poängterade man att enkelheten var en medveten tanke. Det handlade inte om att tävla i duktighet och överträffa varandra i sopprecept och hembakt, utan vanligtvis är det färdiga soppor som värms och serveras med bröd från bageri eller butik. Vi är ju ett stressinstitut gudbevars! Därtill har vi vuxit i antal, så det finns många goda skäl att hålla ambitionsnivån på en lagom nivå.

 

Men med åren har vi hunnit gå många varv genom Keldas sortiment, så visst är det uppskattat om någon tar initiativ och bjuder på sin hemlagade favorit. Denna vecka är det min tur och jag fick lust att laga en gammaldags, traditionell kött- och grönsakssoppa. Det passar bra när grönsaksdiskarna dignar av färska rotfrukter. Men starten ligger i en rejäl bit högrev eller märgpipa med ben, som läggs i kokande vatten med salt och pepparkorn. Den här delen är mera problematisk, för i köttdiskarna finns numera bara kött utan ben. Metodiskt inventerar jag sortimentet av nötkött och konstaterar att alla saknar ben och de flesta kommer från bakpartiet. Därtill har det dykt upp helt nya beteckningar, som får mig att undra om dagens köttdjur genomgått nå´n slags gigantisk genmanipulation? Men det är nog snarare vi konsumenter som förändrats, mer eller mindre ofrivilligt.

 

Även fiskdisken är benfri. Filéer och kotletter ligger i prydliga rader bredvid skaldjur och ett brett sortiment av färdigrätter, medan utbudet av hel fisk är tämligen enahanda. Trots att vi befinner oss på västkusten. Och trots att vi dagligen får propåer om hur nyttigt det är att äta fisk. Jo, jag fattar! Det är inte så enkelt. Det saknas kanske både kunskap och tid för att tillaga middagsmat av råvaror som kräver såväl förberedelse som tid på spisen. Särskilt den mat som skall lagas till kvällar efter jobb, dagis och fritidsaktiviteter. Då är det verkligen en poäng att kunna hitta genvägar till mat som både är god, näringsriktig och enkel. Absolut! Samtidigt undrar jag var min valfrihet som konsument tog vägen?

 För övrigt… 

så fick jag koka soppa på, om inte en spik men väl separat inköpta märgben och garanterat benfritt kött. Tillsammans med rotfrukterna blev det en soppa som säkert kommer att uppskattas av det hungriga ISM-regementet. ”Snubblande nära succé”, som Jonas Gardell myntade som uttryck, på en av sina föreställningar.