Ibland känner jag mig som den cirkushäst som fortsätter vanan att springa varv efter varv runt manegen, även när manegen bytts ut mot ett vidsträckt landskap. Min löparrunda ser likadan ut varje vecka och jag springer ut på den bekanta sträckan, utan att ens ta ett medvetet beslut om vart benen skall styra. Visst kan det vara lite skönt ibland, men på Kristi Himmelsfärds morgon, bestämde jag mig för att utmana mig själv genom att springa en runda jag inte gjort på länge och därtill åt motsatt håll. Modigt eller hur!
Som belöning upptäckte jag först att vi tack vare Kolla Parkstad fått en gång/cykelväg som förbinder hela sträckan längst med västra delen av Kungsbackaån. Så slipper jag att springa den tråkiga sträckan längst med Inlagsleden när jag skall ta mig till Kungsbackaskogen, en pärla, om än en skog i miniatyr. Denna härliga morgon, när nattens regn blänkte i lövverken, så tog jag med alla sinnen in en bokskog lika förtrollande som den första förälskelsen. Med ett leende, som inte ville ta slut, njöt jag av den skira grönskan i lövverket som stod som strutar, i kontrast till de grå, stilrena bokstammarna.
Med doften av fuktig skog i näsborrarna, sprang jag vidare genom centrum på väg mot Forsskogen, en del av min vanliga springarrunda. På Kungsbackatorget började motorcyklisterna att samlas för Kungsrallyt. Fågelkvitter och grönska byttes nu mot skinnklädda män och kvinnor, förenade av en helt annan passion än min. Så bjuder homogena Kungsbacka på lite kontraster ändå, tänkt jag lite smånöjt. Nöjd var jag också över en lite längre löparrunda, men kanske ännu mera nöjd över, att jag kom mig för att utmana min autopilot en stund.
Jag är övertygad om att det går att träna den egna kreativiteten, genom att ibland välja att göra en vardagsrutin på ett helt annat sätt än vad vi brukar. Till synes små förändringar, kan hjälpa oss på traven att öppna upp våra sinnen lite till. Så varför inte prova att sätta dig på en annan plats än du brukar på pendeln, att delta i en aktivitet där du är garanterad novis eller att laga en rätt från alla de härliga kokböckerna som säkert pryder även din bokhylla, medan du köper och lagar det du brukar. Kanske upptäcker du sidor hos dig själv och din omgivning, som du annars hade missat? Att lite lekfullt ”stå på händer” mitt i vuxenvardagen, det tror jag på. Om inte annat, så blir det lite roligare så.
För övrigt så avslutade jag helgen på bästa tänkbara vis, tillsammans med familjen och inte minst mitt barn-barn på sex månader. Att se världen med hans ögon och smittas av den upptäckarglädje som ligger i ett barns metodiska utforskande, det är sinnesträning om något. Jag tror jag har mycket att lära!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar